Näringslivs- och infrastrukturnämnden
Protokoll 13.06.2024/Paragraf 94

NLIN 13.06.2024 § 94  

520/01.01.00/2024  

Beredning direktören för centralen för näringsliv och infrastruktur Sari Paljakka, tfn 040 630 2811, och infrastrukturchef Pekka Stenius, tfn 050 382 7550

Enligt 6 kap. 47 § i Lovisa stads förvaltningsstadga, som trädde i kraft 1.1.2019 och uppdaterades senast 15.2.2023, beslutar stadsstyrelsen om inrättande och indragning samt ändring av tjänstebeteckning av sådana tjänster om vilkas ordinarie tillsättande stadsstyrelsen beslutar.

Stadsstyrelsen beslutar om inrättande och indragning samt ändring av tjänstebeteckning av tjänster som inte baserar sig på personalplanen. På motsvarande sätt beslutar stadsstyrelsen om att ingå arbetsavtals-förhållanden som gäller tillsvidare och arbetsavtalsförhållanden som gäller i mer än ett år, om dessa inte baserar sig på personalplanen.

Följande har framkommit vid en utvärdering av arbetssituationen på infrastrukturavdelningen, omfattningen av eftersatt underhåll samt verksamheten under första halvåret 2024:

Infrastrukturavdelningen har länge arbetat med knappa resurser och dess utveckling har fördröjts på grund av akuta uppgifter och problem-lösningar. I synnerhet innebar projektet Bostadsmässan 2023 en stor akut belastning, vilket också märkbart ökat den akuta underhållsskulden. Avdelningens basverksamhet har inte övervakats eller utvecklats för att motsvara moderna verksamhetsmodeller och möta lagstiftningens krav.

Den aktuella situationen har lett till flera problem, såsom uteblivna konkurrensutsättningar, muntliga avtal, oövervakat arbete, bristande uppföljning och belastning för underhållspersonalen. För staden har dessa problem inneburit högre kostnader, tilläggskostnader, risker, kvalitetsproblem, förseningar, osäkerhet bland personalen, försämrad arbetseffektivitet och säkerhetsrisker.

Den okontrollerade situationen och de förhastade arrangemangen med köpta tjänster har blivit mer kostsamma än normal verksamhet och normala löneförhållanden och har medfört risker och missförhållanden bland annat när det gäller försäkring av anställda.

Gatuunderhåll och byggnadsarbeten och säkerheten i arbetet styrs av flera lagar och förordningar, bland annat av:

- Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden: Fastställer kommunens skyldigheter gällande underhållsarbete, såsom väg- och gatuunderhåll.

- Arbetarskyddslagen: Fastställer de allmänna skyldigheterna gällande arbetarskydd på alla arbetsplatser, också på gatuunderhålls- och byggarbetsplatser.

- Vägtrafiklagen: Reglerar trafiken på gator och vägar och ålägger även skyldigheter för dem som utför gatuunderhålls- och byggarbeten.

- Markanvändnings- och bygglagen: Fastställer krav på byggande, inklusive gatubyggnadsarbeten.

- Konsumentsäkerhetslagen: Bland annat säkerhetsdokument för skateboardplatser.

Att bryta mot lagar och förordningar kan ha allvarliga konsekvenser. Brott mot säkerhetsföreskrifterna för gatubyggnadsarbeten kan leda till både böter och fängelsestraff. De allvarligaste fallen kan leda till åtal för dödsförvållande. Skadeståndsansvaret innebär ekonomisk förlust. Det vanligaste är fordons- och personskador.

Det är viktigt att komma ihåg att gatuunderhålls- och byggarbeten alltid är klassificerade som farligt arbete. Därför är det viktigt att alla säkerhetsföreskrifter och -anvisningar följs. Arbetsgivarna har en skyldighet att säkerställa och övervaka att de anställda får tillbörlig utbildning och introduktion och att de har den skyddsutrustning som behövs. De anställda är också skyldiga att följa säkerhetsanvisningarna och agera ansvarsfullt.

Arbetsgivaren har många skyldigheter för att säkerställa sina anställdas säkerhet och välbefinnande. En av dessa skyldigheter är att säkerställa tillräckliga resurser. Detta innebär att arbetsgivaren ska se till att de anställda har alla de resurser som de behöver för att utföra sitt arbete på ett säkert och effektivt sätt.

Ordet resurser kan syfta på flera olika saker, till exempel på:

- Utrustning och anordningar: De anställda ska ha ändamålsenliga arbetsredskap och anordningar till sitt förfogande för att utföra sitt arbete. Denna utrustning och dessa anordningar ska ha underhållits och testats på behörigt sätt, så att de är säkra att använda.

- Utbildning och introduktion: De anställda ska ges lämplig utbildning och introduktion i arbetsuppgifterna. Denna utbildning ska ges innan arbetet börjar och ska uppdateras alltid vid behov.

- Personal: Arbetsgivaren måste ha tillräckligt med anställda så att arbetsuppgifterna kan utföras på ett säkert och effektivt sätt. En alltför liten personal kan leda till stress, utmattning och misstag.

- Tid: De anställda måste ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter. En alltför hektisk arbetstakt kan leda till stress, utmattning och misstag.

- Kunskap: De anställda måste ha tillräcklig kunskap om sina arbetsuppgifter och de risker som är förknippade med uppgifterna. Denna information ska ges på ett tydligt och begripligt sätt.

Om arbetsgivaren inte säkerställer att resurserna är tillräckliga, kan det ha flera följder, såsom:

- Skadeersättning till utomstående

- Olycksfall och sjukdomar: De anställda är mer utsatta för olyckor och sjukdomar om de inte har de resurser de behöver för att utföra sitt arbete på ett säkert sätt.

- Försämrad arbetseffektivitet: De anställdas arbetseffektivitet kan försämras om de inte har de resurser de behöver för att utföra sitt arbete på ett säkert sätt.

- Arbetsmissnöje: De anställda kan vara missnöjda med sitt arbete om de inte har de resurser de behöver för att utföra sitt arbete.

- Arbetsoförmåga: Arbetsoförmåga som beror på ovan nämnda orsaker innebär en stor kostnad för arbetsgivaren.

Infrastrukturavdelningen saknar resurser för att övervaka och leda underhållsarbetet, utföra personalledningsarbete och säkerställa säkerheten. Infrastrukturchefen har varit direkt chef för underhållet. Denna verksamhetsmodell kan inte längre fortsätta ens inom ramen för lagen. Av denna orsak behöver avdelningen få en chef för underhåll.

I personalplanen för infrastrukturavdelningen nämns en tjänst som markbyggmästare. Trots många försök har vi inte lyckats besätta tjänsten. I den utredning som nu gjorts konstateras det att tjänsten som markbyggmästare bör ändras till en tjänst som byggherreingenjör. Detta skulle stöda organisationens behov på ett bättre sätt.

Uppgift som inrättas:

Ansvarig arbetsledare för underhåll (infrastrukturavdelningen)

Den ansvariga arbetsledaren för underhåll ansvarar för ledning och övervakning av underhållsverksamheten. Att denna uppgift saknats har lett till avsaknad av systematisk ledning, osäkerhet bland personalen, försämrad arbetseffektivitet, säkerhetsrisker, avsaknad av behörig arbetsledning och övervakning, kvalitetsproblem, tilläggskostnader och meningsskiljaktigheter och konflikter.

I samband med organisationsreformen togs chefsansvaret för underhåll bort från uppgiften som markbyggmästare. Denna uppgift som saknat chefsansvar har varit obesatt sedan pensionsavgången.

Tjänsten som markbyggmästare omvandlas till:

Byggherreingenjör (infrastrukturavdelningen)

Byggherreingenjören ansvarar för förvaltningen av infrastrukturprojekt, genomförande och övervakning. Att denna uppgifts saknats har lett till oövervakat arbete, kvalitetsproblem, betydande tilläggskostnader, klara säkerhetsrisker, otillräcklig koordinering mellan olika parter, förseningar och kostnadsöverskridningar.

Samtidigt har man lagt märke till att uppgiftsbeteckningen mångsysslare orsakar missförstånd såväl inom organisationen som utanför. Uppgiftsbeteckningen mångsysslare behöver ändras till teknisk koordinator. Ändringen av beteckningen påverkar inte arbetets svårighetsgrad och inte heller lönen, men beskriver uppgiftsinnehållet bättre.

Inom centralen för näringsliv och infrastruktur - både inom lokalservicen och vid infrastrukturavdelningen - genomförs ett stort antal byggherre-, underhålls- och förbättringsprojekt. I regel överskrider de alltid tröskelvärdena, det vill säga kräver konkurrensutsättning. Redan för själva basverksamheten krävs över 50 konkurrensutsättningar per år. Utöver detta ökar alla stora byggprojekt betydligt behovet av konkurrensutsättningar. Upphandlingarna är också förknippade med ett stort antal avtal som behöver förvaltas och övervakas.

Uppgift som inrättas:

Upphandlingssakkunnig (centralen för näringsliv och infrastruktur)

Den upphandlingssakkunniga säkerställer att alla upphandlingar sköts effektivt och på behörigt sätt i enlighet med upphandlingslagstiftningen. Den upphandlingssakkunniga förvaltar och övervakar upphandlingsavtalen. Att denna uppgifts saknats har lett till avsaknad av konkurrensutsatta upphandlingar, högre kostnader och försämrad konkurrens och ett flertal muntliga kontrakt, vilka är en risk för staden och leder till meningsskiljaktigheter och konflikter.

De ovan nämnda ändringarna är en förutsättning för att säkerställa att infrastrukturavdelningens verksamhet uppfyller kraven i lagen, för att kunna övervaka verksamheten, för att projekt ska kunna genomföras i tid och på ett kostnadseffektivt sätt, för att kunna göra konkurrensutsättningarna på korrekt sätt och i rätt tid, för att kunna effektivera avtalsförvaltningen, för att kunna hejda ökningen av eftersatt underhåll och för att kunna förbättra den service och information som finns tillgänglig för invånarna.

Bilaga 59

Föredragning tf direktören för centralen för näringsliv och infrastruktur Kenneth Albrecht             

Förslag Näringslivs- och infrastrukturnämnden föreslår stadsstyrelsen att tjänsten som markbyggmästare omvandlas till en tjänst som byggherreingenjör, att det inrättas en uppgift som ansvarig arbetsledare för underhåll och en uppgift som upphandlingssakkunnig och att uppgiftsbeteckningen mångsysslare ändras till teknisk koordinator.

Utgående från en bedömning av arbetets svårighetsgrad fastställs lönen för tjänsten som byggherreingenjör i enlighet med AKTA till 3 750 euro i månaden. Utgående från en bedömning av arbetets svårighetsgrad fastställs lönen för uppgiften som ansvarig arbetsledare för underhåll i enlighet med AKTA till 3 830 euro i månaden. Utgående från en bedömning av arbetets svårighetsgrad fastställs lönen för uppgiften som upphandlingssakkunnig i enlighet med AKTA till 3 600 euro i månaden. Rekryteringarna inleds hösten 2024.

Behandling Föredraganden, tf direktören för centralen för näringsliv och infrastruktur Albrecht, ändrade sitt förslag så att uppgiften som upphandlingsplanerare stryks från förslaget och det föreslås att en tjänst som gemensam upphandlingssakkunnig för staden inrättas i skyndsam ordning.

Beslut Näringslivs- och infrastrukturnämnden föreslår stadsstyrelsen att tjänsten som markbyggmästare omvandlas till en tjänst som byggherreingenjör, att det inrättas en uppgift som ansvarig arbetsledare för underhåll, att uppgiftsbeteckningen mångsysslare ändras till teknisk koordinator och att en tjänst som gemensam upphandlingssakkunnig för staden inrättas i skyndsam ordning.

Utgående från en bedömning av arbetets svårighetsgrad fastställs lönen för tjänsten som byggherreingenjör i enlighet med AKTA till 3 750 euro i månaden. Utgående från en bedömning av arbetets svårighetsgrad fastställs lönen för uppgiften som ansvarig arbetsledare för underhåll i enlighet med AKTA till 3 830 euro i månaden. Rekryteringarna inleds hösten 2024.

Fortsatt behandling Stadsstyrelsen

- - -